Myror i brallan

Lilla M, även kallad "Skruven", är en tjej som inte kan vara still. Hon klättrar på allt och springer oftare än hon går. När hon var mindre gick det knappt att hålla henne i famnen utan att hon roterandes försökte ta sig loss (därav smeknamnet).

Jag vet inte hur många gånger hon har ramlat och slagit i huvudet. Det värsta fallet var nog i Grekland då hon under ett obevakat ögonblick klättrade upp i vagnen för att i nästa stund ramla ner och slå huvudet i ett marmorgolv... Det gick bra den gången även om ljudet av dunsen i golvet fortfarande gör sig påmind i mitt huvud. Förra veckan ramlade hon, som jag skrev igår, med huvudet före ner från en soffa på dagis och också den gången gick det bra även om vi ett tag befarade en hjärnskakning. Ett besök på akuten bevisade tack och lov motsatsen.

Igår lyckades hon med bedriften att fastna i en rutschkana inomhus på dagis så de var tvungna att dra fram skruvdragaren för att få loss henne. Även den gången gick det bra och jag hoppas verkligen att hon lär sig av alla sina bravader så det inte blir några fler sjukhusbesök.