I huvudet på Loppan

Jag är i vanliga fall en glad och positiv tjej som väldigt sällan blir arg, eller i alla fall brukar jag inte kunna bli så förbannad att jag gapar och skriker. Men på drygt åtta-nio månader har jag nu förvandlats till en lättirriterad och tjurig kärring, en bitterfitta helt enkelt. Att vakna mitt i natten och tvingas gå upp tre-fyra gånger, ibland fler, är som värsta sortens tortyr. Lilla M kan dessutom skrika så högt och gällt att man kan tro att det är hon som är på väg att bli torterad (tur att vi inte bor i lägenhet). När sen storasyster E vaknar av denna siren och vägrar att somna om om hon inte också får välling (vilket hon egentligen har slutat med sen ett tag tillbaka) kan det driva en till vansinne. Men men, det är ju bara en period, en fas, säger de som förmodligen har barn som sover hela nätterna... Det är ju bara det att dessa j-a perioder avlöser ju varandra och är det inte tandsprickning så är det snuva eller bara rent jäkelskap... ;-) Appropå bitterfitta så verkar det

Varför står det att jag skrev mitt inlägg kl 13.21 när klockan är runt 23? Är det någon erfaren bloggare som vet var jag ändrar i tidsinställningen på bloggsidan? Jag har letat men hittar det inte. Gäsp.

Tända ljus, varmt te och en filt. Låter som om det vore en novemberkväll som jag sitter ihopkurad i soffan med min MacBook i knät, men det är augusti. Förra veckan smorde jag in barnen med hög solskyddsfaktor och vi badade hur mycket som helst samtidigt som vi slogs med getingar och kisade mot solen. Idag är det spöregn och 13 grader ute. Vad hände? Hur som helst, vi har haft två mycket sköna veckor tillsammans hela familjen. Vi har bland annat varit i Gölhem (gulligt litet område någonstans mellan Åtvidaberg och Valdemarsvik) i mina "svärföräldrars" sommarstuga. Vi har även lånat deras husbil och har nu testat på campinglivet på allvar. Visst har vi både tältat och bott trångt i segelbåt förut, jag och J, men inte tillsammans med två små temperamentsfulla barn under tre år... Under dessa veckor har jag gått igenom hela mitt känsloregister - från lycklig harmonisk tvåbarnsmor till desperat skitförbannad hondjävul. Inte klokt egentligen att två små sötnosar (främst E) kan reta