I huvudet på Loppan

Jag är inte, och kommer nog aldrig att bli, ett träningsfreak som kör flera gånger om dagen alla dagar i veckan. Men jag gillar att röra på mig och lite korta löprundor och friskispass då och då räcker för att jag ska hålla mig i hyfsad form. Det stadiga målet jag har är väl att magen ska kännas så pass platt att jag kan ha tajta tröjor på mig utan att någon tror att jag är gravid samt att överarmarna inte ska börja dallra på undersidan. Nu tänkte jag dock utmana mig själv lite och se om jag kan fixa att få magrutor på åtta veckor. Därför gick jag med i något som heter Rutakuten . Små redovisningar kommer här vartefter så det blir lite press på mig. Vill ju inte visa upp något misslyckande :) Någon mer som är på? Alltid skoj att peppa varann. Så nu ska jag bara bli så pass frisk att jag kan köra igång. Förhoppningen är att kunna börja på måndag.

Är riktigt trött på att ligga här. Ja, jag vet. Det finns de som har det värre. Mycket värre. Men jag vill bara få klaga av mig lite grann ändå. På sånt där riktigt gnälligt svenskt vis. För det här är och har varit en riktig skitvecka. Jag är sjuk. Och det kan man ju bli lite då och då men den här gången har jag varit så himla matt och orkeslös att minsta lilla grej (typ fixa mat åt ungarna) har känts som ett stort projekt. Är inte likt mig att vara däckad så här och ni som känner mig vet ju att jag mår bra av att vara igång och hitta på och göra saker, men den här veckan har allt liksom stått still. Och bara det mår jag dåligt av. Jag vill träffa folk, ut och springa, dyka, åka skridskor och pulka med ungarna, jobba... Men det är nog nyttigt att få må så här ibland så man inser hur bra man har det andra dagar när man är frisk. Tänk på det ni som just nu mår toppen - passa på och gör det där du har tänkt länge att du vill göra :) Under tiden bäddar jag ner mig igen här i säng

... ska jag jobba på resebyrå. Det är något visst när folk runt omkring mig ska ut och resa eller bara är i planerarstadiet. Jag blir så exalterad och uppe i varv trots att jag själv egentligen inte är inblandad. Det räcker med att någon frågar mig något, som till exempel om jag kan tipsa om bra boenden i Thailand, billigt flyg till Kroatien eller bra länkar om Filippinerna. Då kan jag liksom inte nöja mig med att besvara enkelt och kort på det de vill veta. Nej då. Jag googlar, drar fram egna bilder och berättar mer än gärna riktigt ingående om hur kristallklart vatten det finns, att det är väldigt korkat att slå följe med lokalbefolkning som inte har några pengar och som gillar att droga och råna folk, att det går att åka tuktuk med barnvagn utan problem eller att det finns en himla massa landningsbanor som enbart består av gräs och att den godaste maten oftast finns på små billiga restauranger med plastbord och lysrörsbelysning. Jag vet inte om det beror på att jag inte har någo

XTAR D06 XM-L U2 820 lumen. Source: theatlantic.com via FUNK GUMBO RADIO on Pinterest Här är det nya understället som är i samma material som en modern sovsäck typ. Efter att ha dykt med Jörgens gamla lampa från 90-talet har jag nu beställt en ny alldeles egen lampa hos Lajt.se . Det är ingen värstinglampa i klass med "solen" (som jag kallar min buddy Patriks kanisterlampa för) men den kommer ändå lysa starkt och bra då den dels är en LED-lampa och dels är på 820 lumen . Har så gott som köpt ett nytt underställ också för dryga halva priset, ett Weezle Extreme hos EDC . Fick låna hem det för att testa storleken och även om den känns lite stor så tror jag ändå den blir bättre än det gigantiska "muminstället" som jag köpte begagnat för ett tag sen och som jag inte har blivit kompis med alls. Jag har läst mycket gott om Weezles underställ så jag vill verkligen ha det. Alternativet är att köpa en storlek mindre men då blir priset det dubbla

Så har då ännu ett år svischat förbi och jag häpnas, och till viss del även förfäras, fortfarande över hur fort tiden går. Jag läste ett av mina gamla blogginlägg som jag skrev förra året vid den här tiden och konstaterade att 2012 blev ett bättre år än 2011. Däremot mådde jag ändå dåligt av och till stora delar under året, framför allt under första halvan. Helt på topp är jag väl inte än men det går åt rätt håll så jag har stora förhoppningar att detta år ska bli riktigt bra. Många säger ju att livet börjar vid 40 och om det stämmer så kommer mitt att börja i november... Hjälp... Får lite åldersångest även om jag vet att man inte är äldre än man känner sig och att jag förmodligen kommer känna mig som 25 fram till 100-årsdagen ;) De mål jag hade förra året var att orka springa en mil utan att stanna samt att dyka mer. Båda de målen fixade jag så det känner jag mig riktigt nöjd med. Är även nöjd och stolt över mig själv att jag vågade resa iväg helt själv utan att känna några andra