I huvudet på Loppan

Säga vad man vill om att ha barnen hos sig i sängen på natten, men att vakna av att två, ibland fyra, små kalla fötter kilas in mellan ens lår, är en oslagbar känsla som värmer inombords (mellan låren känns det dock som att man har två kylklampar modell mindre). Att man sen en halvtimme senare inte kan somna om för att man har små armar och ben överallt är en annan femma... Men men, som man bäddar får man ligga heter det ju... :) Som tur är har nu den ena lilla tjejen sovit flera nätter i sin säng så det är väl ett bevis på att denna trängsel i sängen inte kommer vara för evigt.

Var på ridkurs igår och det gick så himla illa med allt. Fick skäll hela tiden (kändes det som) för att jag inte drev på hästen ordentligt, för att tårna inte var i stigbyglarna, för att jag inte höll ner tyglarna, för att jag slarvade etc etc. Som vanligt hade jag även problem med att få hästen att lyda mig och framför allt med att få upp den i galopp. Men när jag till sist verkligen fick in flytet och galopperade på för fullt och kände mig som värsta Zeb Machahan så sprang så klart hästskrället för nära väggen att jag fastnade med foten och vred till så både fot och knä fick sig en smäll. Fan. Det gjorde lite ont men sen tänkte jag inte så mycket mer på det. Nu tänker jag desto mer på det för nu gör det skitont och jag får halta mig fram. Måtte det bli bra under dagen när jag får röra på mig för jag MÅSTE ut och springa av mig ikväll... Hörs det hur synd jag tycker om mig..? ;) Nu har jag ätit klart min frukost här vid datorn och det är dags att ta nya tag och snart bege sig till s