I huvudet på Loppan

Gick runt på stan idag på lunchen och letade efter nåt som jag kan ha på mig på lördag då jag ska på tjejfest. Provade lite kläder både på H&M och KappAhl men hittade inget särskilt. Gjorde då misstaget att gå in på Nilsons skor och där blev jag störtförälskad i ett par svindyra, men ack så snygga, stövlar... Kan säga som så att jag får nog gå ut iklädd endast stövlarna på lördag för nu har jag inte längre råd att köpa några kläder... Tur det är löning nästa vecka.

Surfar runt lite på sidor om Thailand för att läsa på lite om Koh Samui , Koh Phanang och Koh Tao dit vi förmodligen tar oss efter den första veckan i Ban Phe . Råkar börja läsa om denguefeber och plötsligt har jag förvandlats från en längtande blivande resenär till en smått skräckslagen resenär. För några månader sen, strax innan vi bokade denna resa, var det den livsfarliga kubmaneten som skrämde slag på mig. Enligt de sidor jag läste på då så verkade det som kubmaneten mest höll till på den västra sidan av Thailand och därför tänkte vi denna gång resa runt på den östra sidan istället. Men nu har jag alltså läst på om denguefebern . Det farliga med att börja läsa om diverse farligheter, sjukdomar och otäckheter är ju att man nästan blir besatt av att fortsätta läsa och skrämma upp sig själv. När jag var gravid lyckades jag självklart läsa allt om både missfall och dödfödslar. När jag tappade håret och fick kala fläckar på skallen trodde jag att jag hade fått en sjukdom där ma

Har suttit och scannat in lite bilder från mitt och brorsans gamla fotoalbum. Några av bilderna har jag lagt ihop i ett födelsedagskort till vår käre far som fyller 60. Man kan inte bli annat än nostalgisk när man tittar på gamla bilder så därför delger jag er några av dem här.

Paket på sängen En annorlunda blomma Födelsedagstårta dag 1 - släktkalas Ebba med sin favoritkusin Min prinsessa :-) Födelsedagstårta dag 2 - barnkalas Pannkakstårtan blev poppis

Lilla M kommer fram till mig med en ballong under tröjan, klappar stolt på den och säger: – Mamma, jag har bebis i magen. Leende svarar jag: – Ja, titta vad mysigt. E tittar på mig, flinar, skakar på huvudet och viskar så M inte ska höra: – Mamma, det är en ballong.

Bara tre månader kvar!!!  (Bilden är från vår tioveckorsresa i Thailand 2006/2007)

Var tog min lilla bebis vägen? Kan inte förstå att hon fyller fem år idag!

Nog för att jag är en sommarmänniska men jag gillar ändå hösten. Den får mig att bli nostalgisk och tänka på stora händelser som har hänt de senaste dryga tio åren i mitt liv. Det är något visst med alla färgglada löv, den friska luften, att det börjar bli mörkt och murrigt ute och att man får tända ljus och brasa inomhus (det får man väl på sommaren också men då är det ju inte lika mysigt). För nio år sen i september började jag dejta J och då visste jag faktiskt inte att han skulle bli far till mina barn. Men så blev det, vilket jag är väldigt glad över. En bättre och roligare pappa finns nog inte (bortsett från min egen pappa förstås :-) ). Båda barnen är dessutom födda på hösten (okt och nov) vilket också bidrar till den nostalgikänsla jag har varje höst. Om cirka sex timmar för fem år sedan gick vattnet på mig i Gusum hemma hos J:s föräldrar och efter drygt tio timmars väntan med svaga värkar födde jag fram en dotter med hjälp av sugklocka på Vrinnevisjukhuset i Norrköping. Li