Älskade lilla farmor

Jag har alltid fått höra att jag är så lik farmor. Jag hoppas det stämmer, hon är den snällaste personen jag vet.

Farmor framför Sparreholms slott.

Busstopp.

Yxtaholms slott.

Åtta orglar snyggt staplande ovanpå varandra. Min enda fråga - varför?

Idag har jag umgåtts med min goa farmor nästan hela dagen. Jag tog med henne på den sk Upplevelserundan i Flens kommun. Det är en bussrundtur med (inspelad) guidning och som stannar till på platser som t ex Yxtaholms slott och Harpsund. Bussturen tog ca fem timmar och det var riktigt trevligt och som jag kan rekommendera om man inte vet vad man ska göra en halvmulen dag som denna.

Efteråt hälsade vi på min alzheimersjuke farfar på det boende där han bor nu. Det var längesen jag var där och det kändes tungt att se honom så mycket sämre än han var sist. Självklart mindes han inte mig men sken ändå upp och sa att han var glad att det kom en så snygg flicka och hälsade på (eller om han menade farmor, jag vet inte ;)).

Avslutade dagen med att äta farmors underbara köttbullar och dricka hemgjord rabarbersaft hemma i hennes kök samt ta några godisar i hennes godisgömma. Kände mig nästan som sju år igen.

Är så tacksam att jag har både farmor, och mormor, i livet och vill försöka umgås med dem så mycket som möjligt så länge jag kan. Hoppas mina eventuella barnbarn kommer känna samma sak en gång i framtiden...