Förvirrad

Även om jag försöker se mig själv som ganska stresstålig så blir jag oftast lite förvirrad och allmänt "dum i huvudet" när jag har för mycket runt omkring mig.

Igår var jag mycket uppe i varv när jag lämnade jobbet och skulle stressa iväg till dagis för ett möte med föreståndaren och en ny familj där (jag är ordförande i dagisets styrelse). För att undvika bensinstopp (mätaren var lååångt under strecket) svängde jag, nästan med däckskrik, in med den lilla leksaksbilen (läs: Hyundai Atos) på OK i Fröslunda. Precis tjockt med bilar.
Av någon anledning hade "alla" fått för sig att tanka precis samtidigt som mig. På precis samma mack. Jag ställde mig bakom en Volvo där det såg ut som en snubbe precis hade tankat klart. Det hade han också. Han kastade en hastig blick på mig och började gå i slow motion in mot kassan för att betala. Tror aldrig jag har sett någon gå så sakta. Irriterad backade jag och ställde mig i nästa kö vid en av pumparna som tar kort. "Vad bra, killen har tankat klart". Vad han gjorde när han hade satt sig i bilen vet jag inte men det kändes som fem minuter innan han startade bilen och körde iväg.
Stressad som få hoppade jag ur bilen för att i nästa ögonblick upptäcka att tanklocket inte satt på samma sida som bensinpumpen. Grrr... Efter att ha backat tillbaka, kört fram och ställt mig på rätt sida om pumpen samt stoppat i Visa-kortet blev jag plötsligt så där dum i huvudet som jag beskrev tidigare. "Välj på pumpen. Tanka" stod det (vilket det alltid står när man tankar och som inte direkt är något konstigt, det är ju därför man är där - för att tanka.) Jag tittade korkat på knapparna på pumpen och jag förstod knappt vad som stod där. Jag blev precis nollställd i huvudet och tryckte på 96.
När jag hade tankat en stund klarnade skallen och jag kunde inte för mitt liv förstå varför jag, för första gången på säkert tio år, valde någonting annat än 95. Knäppt så hjärnan funkar.

Jag antar att detta är en varningsklocka för att man stressar för mycket så hädanefter ska jag göra som jag gjorde på friskisyogan igår morse - andas med långa och djupa andetag - när jag känner mig så där puckad i skallen.

Kommentarer

Jag sa…
Hejsan
Ja , de bor kvar...de tillhör väl snart de levande inventarierna på Skyttegatan haha... de har bott där sen -72 i 37 år nu i februari. WOW...lång tid...

Har Ingvor o Kjell samma telenummer kvar?

Kram
Anonym sa…
Och bilen går bra? ;)

Populära inlägg i den här bloggen

Så här känns det att bli bränd av en Box Jellyfish

Brännmaneter

Sov gott älskade farfar