Jag älskar den här bilden



Nu har jag suttit och kollat igenom alla våra resebilder och är om möjligt ännu mer sugen på att resa. Bilden här ovan är tagen på lilla E första dagen vi var i Thailand i mitten av december 2006. Hon var så fascinerad av sanden och hon var länge upptagen med att utforska hur den rann emellan hennes små fingrar.

Kommentarer

Anonym sa…
Ujuj, här har det hunnit hända mycket :) Mycket att läsa på en gång! Härlig bild på E och även jättefin bild på dig! Blir lite ressugen själv av att titta på bilderna. Själv är jag sugen på Nya Zeeland, men det lär nog dröja med de jäkla CSN-lånet som höjts nåt enormt i år för hur mycket som ska betals tillbaka i år!

Har nåt svagt minne av när du skulle gå med mig på Arosfestivalen också och du hade problem med tankningen :) Men vet själv hur det kan vara. Ibland får man tillfällig blackout! En del är heller inte alltid så enkla, jo enkla när man vet hur man ska göra, men innan står man där som ett fån ett tag innan man kommer på hur det ska göras. Varför kan inte alla fungera lika...?

Käka lunch nån dag i februari kanske? Kramisar
23 januari 2009 kl. 01:10
Anonym sa…
Ja, ressugen är jag alltid. Men nu hägrar Usa och planerna är i full gång. Vi längtar. Hoppas ni kommer iväg nånstans snart.
24 januari 2009 kl. 20:17
Anonym sa…
Vilken härlig bild på lilla E. :) Hoppas att vi får en liknande i sommar när vi tar med Vidde på tågcharter till Italien. :)
Synd att vi inte kunde ses i helgen när ni ringde. Hör av er igen när du/ni har tid!
25 januari 2009 kl. 21:26
Piffa och Puffa sa…
Hittade till dig tack vare att du besökte min sida:)Jättefin bild. Skulle verkligen vara fin uppförstorad på en canvasduk. Visst är det härligt med Thailand? Vi har bara varit där 1 gång men reste runt till 4 olika ställen. Vi funderar på att åka till Bankok i sommar, endast för att shoppa. Möjligtvis sola en smula om solen kikar fram.
Kramar Anette
31 januari 2009 kl. 22:11
Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Så här känns det att bli bränd av en Box Jellyfish

Bild
När jag har letat och läst om kubmaneter/Box Jellyfish har jag sett en mängd otäcka bilder på brännskadade människor, både på de som har överlevt och de som inte har gjort det. De bilderna vill jag bespara er men här är ett ganska långt utdrag ur en berättelse om hur det känns att bli bränd av en Box Jellyfish . Berättaren är en manlig dykare och händelsen utspelade sig i Mauritius för ganska många år sen: "Jag hade en kortärmad våtdräkt, så den enda delen av min kropp som inte var täckt av våtdräkten var mina under armar. Något hade snuddat min kropp och stungit mig med en otrolig chock. Det kändes som att stå barfota på cementgolvet i en ladugård och fatta tag i en elektrisk kabel med handen. Det var en sådan fruktansvärd chockupplevelse. Jag ryggade tillbaka och försökte ta reda på vad det var som bränt mig och var den var medan jag lyste med min undervattensficklampa men jag kunde inte se vad det var. Kanske hade jag stuckit mig på något vid revet. Jag tittade om
Läs mer

Brännmaneter

Bild
Jag kan inte fatta att det snart är dags för vår efterlängtade resa till Thailand. Tyvärr är det ju en del saker som stör glädjen, bland annat de fruktade kubmaneterna som, framför allt, Aftonbladet skriver hur mycket som helst om (även om "dödshajen" från Sharm el sheik just nu toppar rubrikerna över läskiga odjur). Eftersom det i artiklarna låter som det fullkomligt kryllar av livsfarliga brännmaneter i haven runt Thailand så har jag forskat en del på nätet om detta (man får förvisso ta en del som skrivs med en nypa salt men ändå). Jag har samlat några länkar här om någon mer är intresserad av att läsa om detta (oroliga mammor till mig och J kanske...). http://gronabloggar.mpbloggar.se/tag/kubmanet/ (scrolla ner en bit) http://medlem.spray.se/folkblom/venomweb/kubmanet.htm http://www.reseguiden.se/forum/diskussioner/kubmaneter-6937 http://www.vagabond.se/Redaktionellt/Nyheter/Sa-skyddar-du-dig-mot-giftiga-maneter/ http://www.aftonbladet.se/resa/resmal/asien/thailan
Läs mer

Sov gott älskade farfar

Bild
Jag och farfar julen 2003 innan han blev sjuk. Det låter kanske hemskt men den farfar jag minns dog för några år sen, inte imorse. Han fick diagnosen alzheimers som gradvis blev sämre och sämre. De (alltför) få gångerna som jag besökte honom på vårdhemmet där han bodde var smärtsamma. För mig. Det var liksom inte han som var där, det var en annan person. Och det smärtade så i hjärtat av att se honom så där. Sittandes. Stirrandes. Liggandes. Han som alltid hade varit så glad och full av skratt och finurligheter. Han lärde mig spela schack. Han trollade. Och han sjöng. Som ung turnerade han med några som hette Tre Larsson. Jag vet inte vilka de var, om de var stora eller ej men för honom var det stort. Han berättade ofta och gärna om händelser från förr. Att det kostade 25 öre att sitta på spottis. Hur duktig han var i brottning och att han var med och tog SM-guld (om jag inte minns helt fel). Jag är glad att han träffade min farmor i början av 70-talet på Nordstiernans restaurang d
Läs mer