Attans...

Gå på ett golv fullt med vatten iklädd urtjusiga foppatofflor är inte att rekommendera. Igår gjorde jag just det. Moa hade lyckats hälla ut hur mycket vatten som helst över hela köksgolvet och även om jag gick försiktigt så lyckades jag ändå klanta till det så jag halkade och tårna veks in under foten på nåt konstig vis. Det gjorde ont som f-n, som det alltid gör när man slår i tår, och min första tanke var att "ajdå, nu bröt jag nog stortån". Tillbringade resten av em/kvällen med foten i högläge och det gjorde inte så fasligt ont trots allt. Sen kom svullnaden och den började se mer och mer konstig ut och skiftade även färg så nu är den alldeles blå.

I vanliga fall hade jag tänkt att det där läker av sig själv men nu är det ju så att jag ska springa Åvarvet om mindre än tre veckor och då kan det ju vara bra att veta exakt hur illa det är ställt med den fula, blåa tån. Den har dessutom blivit blåare och mer svullen idag på jobbet. Så efter att min goa kollega och vän (tack Annelie) hade hjälpt mig med att tejpa tån, och vi insåg att vi egentligen inte alls visste vad vi höll på med, så ringde jag Vårdcentralen dit jag fick komma ganska snabbt. Därifrån fick jag remiss till röntgen och fick sedan prata med en ortopedläkare på akuten som konstaterade att jag har en kapselskada som tar cirka 4-6 veckor för att läka. Kul...

Men vi får se hur det blir. Konditionsträningen får jag väl fixa via cykling, simning eller nåt och om jag inte har ont den 16 juni så tänker jag försöka springa Åvarvet i alla fall. Så det så ;)