Jag tog mig runt i alla fall...

Så har man då genomfört Å-varvet. Är helt mör i benen idag.

Tån höll hela vägen och jag hade knappt några känningar alls i den. Däremot kändes det att jag inte har sprungit på ett tag så det var ganska tungt hela vägen. Blev även tvungen att gå vid några tillfällen och det känner jag mig ganska besviken över. Jag hade verkligen velat klara hela loppet utan att börja gå :/ Tiden blev 1.17 och det är väl helt okej med tanke på att jag inte sprang hela tiden men det känns ändå som ett nederlag. Var inställd på att jag skulle fixa max 1.15 och i bästa fall kanske 1.10. Men men, jag tog mig runt i alla fall och det är väl huvudsaken.

Många säger att de blev peppade av alla människor som stod och hejade längs banan men jag är nog för blyg eller nåt för det kändes bara obekvämt. (Kanske berodde på att jag inte kände mig i toppform heller i och för sig.) När jag närmade mig stora folksamlingar vid Stadsparken, Vilsta och Hamngatan/Nybrogatan drog jag på högre volym i lurarna och tittade bara ner i backen medan jag flåsade mig framåt. Men det kanske kommer kännas annorlunda nästa år då jag förhoppningsvis är mer tränad och kanske även har hunnit springa milen fler gånger så jag vet mentalt att jag fixar det.

Nästa mål jag har nu är att fixa Salomon Trailtour (5 km) som är ett terränglopp i Vilsta så det är bara att kämpa vidare :)

Kommentarer

sugplopp sa…
Heja!

Bra där, att ta sig runt med skadad tå och låg träningsdos är starkt, men det hade gått ännu bättre om du tog hjälp av publiken och medlöparna, det måste du öva på. Man kan vinna mycket tid där.

Kör på för 17!

/henke

Populära inlägg i den här bloggen

Så här känns det att bli bränd av en Box Jellyfish

Sov gott älskade farfar

Brännmaneter