Tårar
Hittills har jag varit med på sex begravningar och det är lika jobbigt varje gång. Det är förvisso bra att gråta och få ut det ledsna inom sig men att vara en känslig och lättrörd person, som jag är, är ändå extra jobbigt såna här dagar. Jag brukar kunna hålla mig från tårar till de öppnar dörren och man får se kistan stå där mitt i rummet/kapellet/lokalen omgiven av en massa vackra blommor, men idag var det på vippen att jag satte igång redan när vi satte oss i bilen på väg till kyrkan. Och ändå var det inte min "egen" mormor som ceremonin skulle hållas för...
Själva ceremonin var fin och avslutades med att prästen visslade Koppången av Kalle Moraeus. Mycket stämningsfullt och vackert.
Trots att det är jobbigt att vara ledsen så är det ändå bra med ett riktigt avsked och det känns som det för oss närmare varandra på något vis.
Vila i frid Lilly, du kommer saknas av många.
Kommentarer
Tycker inte heller att det spelar någon roll att det inte är ens egen mormor eller farmor när man ändå kände personen. Det är själva stämningen som gör det och dessutom i vilket tillstånd kanske som man själv är i. Skönt ändå att det gick bra och nog är det viktigt att ändå gå för att få ett ordentligt avslut och avsked. Stor kram ♥