Depp, app och mindfulness

Off. Låg. Nere. Så känner man sig ju då och då och idag är jag inte på topp. Jag har märkt att så länge jag sysselsätter mig med olika aktiviteter så mår jag riktigt bra men så kommer det några dagar som är lite lugnare, vilket också är ganska skönt, men därefter kommer ofta en downperiod. Det är väl en slags cykel, ett mönster som jag följer och egentligen är det väl inget fel med det. Det finns väl ingen som går runt och mår skitbra hela tiden. Men när jag blir så här nere att allt bara känns mer eller mindre meningslöst, så är det så himla svårt att komma ihåg att det plötsligt bara blir ljusare igen, för det blir det ju. Kanske till och med redan imorgon.

Häromdagen började jag läsa lite om mindfulness: "Mindfulness handlar om att vara närvarande i nuet. För det är i nuet vi lever; det förflutna är förbi och framtiden har ännu inte inträffat. Genom att vara medvetet närvarande i nuet kan man bli friare att välja hur man vill agera på det som händer i tankar, känslor och kropp i varje ögonblick."

Det gjorde mig lite nyfiken och eftersom jag lever i ett tekniknördssamhälle så laddade jag igår ner en app (säg nåt det inte finns appar för idag) och testade ett första meditationspass. Lätt var det inte. Det kröp i hela kroppen och jag hade svårt att koncentrera mig på vad den lugna rösten försökte instruera mina tankar till. Ett tag slumrade jag till och när jag sen vaknade till igen och hörde rösten säga att jag skulle tänka mig alla levande varelser i hela världen och ta in hur de känner, eller vad det var, så blev det för flummigt att hålla sig för garv så jag gav upp. Men skam den som ger sig, jag ska ge det ett nytt försök om en stund och om det får mig att skratta idag igen så kan man ju säga att det i alla fall funkade för att göra den här dagen mindre deppig.