Det här med att skriva

Håller på och rensar bland en massa gamla grejer nere i källaren men kom av mig när jag hittade mina gamla dagböcker. Jag har alltid gillat att skriva och ett tag när jag var liten fick jag för mig att jag skulle bli författare när jag blev stor (ville även bli konstnär och brevbärare :)) och utöver dagböckerna skrev jag även små berättelser, oftast om prinsessor eller barnhemsbarn.

När jag blev lite äldre, runt nio-tio, startade jag en tidning som hette Marsvinssons tillsammans med brorsan. Vi tvingade på diverse släktingar att köpa prenumerationer på denna tidning som innehöll allt från egenritade serier (om familjen Marsvinssons) till urklippta idolbilder från Okej. Tror en veckoprenumeration kostade 25 öre och för det fick man väldigt mycket innehåll :)

När jag blev runt tolv-tretton år hade jag lagt tidningskarriären på hyllan och började skriva dagbok igen på allvar och fick ur mig alla slags känslor på det viset. Var jag väldigt deppig och olyckligt kär, satte jag på ett "tryckarband" (ett kassettband med bara lugna låtar, oftast inspelade från Tracks) och skrev av mig samtidigt som tårarna rann nerför kinderna. När jag läser vad jag skrev då, inser jag att det mesta i skallen kretsade runt kompisar och killar redan från sexan och fram under hela högstadiet.
Så här allvarlig var jag nog egentligen inte så ofta men jag ville ju se cool ut på den tiden :) Bilden är från min konfirmationsdag och jag är alldeles nyblonderad...

Jag fortsatte skriva dagbok ett bra tag även när jag gick på gymnasiet men det gick längre och längre mellan gångerna. Nu minns jag inte när jag senast skrev ner alla tankar för hand men tror att jag slutade nån gång när jag var runt 24-25.

Nuförtiden är det bara här jag skriver ner lite av det som rör sig i skallen, och egentligen är det kanske ett lite märkligt sätt med tanke på att vem som helst kan läsa det jag skriver. Fast det är också det jag tycker är roligt, att få dela med sig av vissa funderingar och kanske är det någon som känner igen sig och kan berätta om sina egna tankar och erfarenheter. Det gör också att nära och kära kan ta del av mitt liv på ett hyfsat lättsamt sätt.

Och är det någon som stör sig på mig och det jag skriver så behöver man ju faktiskt inte gå in och läsa heller :)

Kommentarer

Norpan sa…
Den där bilden har jag hemma hos mig :)Fick en del ljudband och annat skoj av er när jag var liten också när vi skrev till varandra :) Det roligaste var nog när ni båda hade influensan och skickade ett ljudband :) Det minns jag som igår! Skrev också dagbok, som nog ligger nerpackade i förrådet nånstans. Visst är det skoj att läsa och se vad man hade för tankar då :) Kram kram!
Lotta sa…
Ja, vi skrev mycket till varandra fram och tillbaka även om du var den som fick vänta längst på våra svar :) Jag tror jag har kvar alla dina brev nånstans. Kram på dig

Populära inlägg i den här bloggen

Så här känns det att bli bränd av en Box Jellyfish

Sov gott älskade farfar

Brännmaneter